Täthetskontroll

Isoleringen i en byggnad gör bara den nytta som klimatskalet tillåter. Sitter isoleringen rätt men luften läcker in och ut genom otäta anslutningar försvinner värmen ändå, och de beräknade energivärdena stämmer inte med verkligheten. En täthetskontroll visar hur tät byggnaden faktiskt är och, viktigare, var läckaget sker. Vår inriktning är befintliga byggnader: vi letar brister i det som redan är byggt, inför en renovering eller när energianvändningen inte går att förklara.

Mätningen görs genom tryckprovning. Byggnaden sätts under ett kontrollerat över- och undertryck, och luftflödet som behövs för att hålla trycket visar hur mycket som läcker. Resultatet redovisas som ett luftläckagetal, vilket gör det möjligt att jämföra mot krav, mot en tidigare mätning eller mot andra objekt i beståndet.

En provtryckning av ett hus ger alltså ett tal, men talet i sig löser ingenting. Det som gör mätningen användbar är kartläggningen av var läckaget sker, och den delen kräver att man letar medan trycket ligger på.

Därför kombinerar vi täthetsprovning med termografering. Med byggnaden under undertryck syns inläckande luft som svala stråk i värmekameran, och otätheter som annars är helt osynliga träder fram tydligt. Arbetet utförs av certifierad termograför, och underlaget blir konkret: bilder på var läckaget sker, i vilken omfattning och vad som rimligen ska åtgärdas först.

Termograferingen fångar dessutom upp saker vid sidan av tätheten, exempelvis isolering som sjunkit ihop i ett väggparti eller en köldbrygga som inte framgår av ritningen.

Efter en täthetskontroll får ni:

• ett uppmätt luftläckagetal för byggnaden
• termografibilder med angivna platser för de otätheter vi hittat
• en bedömning av vilka läckage som har störst betydelse
• förslag på tätningsåtgärder i prioriterad ordning
• ett jämförelseunderlag för en ny mätning efter åtgärd

Många väljer att mäta både före och efter tätningsarbetet. Det är enda sättet att visa att åtgärden faktiskt gav effekt, och det brukar också visa att en mindre insats på rätt ställe ger mer än en större på fel ställe.

Det vanligaste skälet är att energianvändningen inte stämmer med vad byggnaden borde dra. Andra tillfällen där mätningen gör tydlig nytta är inför en planerad fasad- eller fönsterrenovering, när ni vill veta vad som är värt att täta i samma pass, eller efter ett åtgärdsarbete där ni behöver visa resultatet. Återkommande klagomål på drag i ett visst rum är också ett gott skäl. Där brukar orsaken vara en enda otäthet som går att åtgärda till låg kostnad, så snart någon vet var den sitter.

Vi arbetar med täthet i två sammanhang och de har olika syften. Vid nybyggnation handlar det om lufttäthetsprovning och tryckprovning för att verifiera att byggnaden uppfyller kraven innan den tas i bruk, gärna med en mätning redan när tätskiktet är åtkomligt så att brister går att rätta. Den här sidan handlar i stället om befintliga byggnader, där uppgiften är att hitta bristerna i något som redan är färdigbyggt och inklätt. Ska ni verifiera en ny byggnad hittar ni lufttäthetsprovning under Nybyggnation.

Vi utgår från Kalmar, Karlshamn och Jönköping och utför täthetskontroll och täthetsprovning i Blekinge, Småland och Östergötland samt övriga södra Sverige.

Berätta vilken byggnad det gäller, dess storlek och om mätningen ska göras före eller efter en åtgärd. Vi lämnar ett förslag. Ring 0480-888 50 eller mejla info@conservator.se.