Inomhusmiljöproblem

Inomhusmiljöproblem, med hälsorisker för människor, kan vara mycket mer än synlig fukt och kännbar lukt. Att människor klagar på huvudvärk eller irriterade slemhinnor kan bero på luftkvalitén, som i sin tur påverkas av en mängd olika faktorer. En limmad plastmatta på fuktigt underlag, ny matta ovanpå en gammal, inträngande luft från vind eller källare, gamla fuktskador som inte blivit åtgärdade; det finns mängder av dolda saker som ger sig till känna i mänskligt obehag.

På Conservator har vi sett det mesta, och vet var vi ska söka orsaken till det man – lite slarvigt – kallar ”sjuka hus”. Vi utreder ”sjuka hus” enligt SWESIAQ-modellen och använder bland annat Örebro-enkäten.

”Sjuka hus” är för oss som arbetar med skadeutredningar ett mera diffust begrepp. Det är nämligen inte alltid en lukt som är problemet, utan människor mår istället fysiskt dåligt på olika sätt. Det kan exempelvis vara ögon som rinner, irritationer i svalg och luftrör eller huvudvärk, men även andra mera personliga åkommor. Den här typen av problem kan ibland härledas till kemiska reaktioner som ägt eller äger rum. Det kan exempelvis vara plastmattor som limmats på en fuktig betongplatta. Det kan också vara plastmattor som limmats på gamla plastmattor. När dessa kemiska reaktioner sker bildas och avges emissioner. Ibland är det problem med otätheter i husets konstruktioner, vilket kan medföra ett inläckage av luft som gått genom konstruktionsdelar som är mindre hälsosamma. Luft från till exempel en vind med mineralull, som kommer in i bostaden, för med sig partiklar som vi sedan andas in. Ibland används emissionsmätningar för att få en uppfattning om kvalitén på luften i en byggnad och om det finns emitterande material som påverkar miljön.