This is an example page. It’s different from a blog post because it will stay in one place and will show up in your site navigation (in most themes). Most people start with an About page that introduces them to potential site visitors. It might say something like this:
Hi there! I’m a bike messenger by day, aspiring actor by night, and this is my website. I live in Los Angeles, have a great dog named Jack, and I like piña coladas. (And gettin’ caught in the rain.)
…or something like this:
The XYZ Doohickey Company was founded in 1971, and has been providing quality doohickeys to the public ever since. Located in Gotham City, XYZ employs over 2,000 people and does all kinds of awesome things for the Gotham community.
As a new WordPress user, you should go to your dashboard to delete this page and create new pages for your content. Have fun!
- Alla
- Besiktning av fasad (IF)
- Fuktkontroll
- Fuktmätning-betong-golvjamning
- Fuktplan
- Fuktsäkerhetsbeskrivning
- Fuktsäkerhetsprojektering
- Fuktskadeutredning (IF)
- Inomhusmiljö och fuktskadeutredningar
- Klimatstyrning-nybyggnation
- Kunskap
- Kuriosa
- Lufttathetsprovning
- Nybyggnation
- Renovering
- Startsidan
- Termografering (NB)
Vid en fasadbesiktning mäts fuktvärden genom putsen från utsidan via en speciell metod framtagen av RISE. Vid behov görs även invändig håltagning och provtagning för mögel eller röta.
En enstegstätad fasad bör besiktas vid misstanke om skador eller innan garantitiden går ut. Regelbunden kontroll minskar risken för dolda fuktskador och kostsamma reparationer.
En enstegstätad putsad fasad är en konstruktion där puts appliceras direkt på isoleringen utan luftspalt bakom. Denna fasadtyp är känslig för fuktskador om otätheter uppstår.
Fuktskador kan försämra luftkvaliteten, orsaka dålig lukt och bidra till hälsoproblem som allergier och astma. Tidig utredning minskar risken för sådana effekter.
Det är inte alltid fukt som orsakar problem med inomhusmiljön, det kan vara otätheter i klimatskalet, bristfällig ventilation mm. Är det en grupp individer som klagar brukar det kallas ”Sjuka hus-symptom”, SBS.
Vanliga orsaker till fuktskador är otäta tak, väggar, läckande VVS eller dålig ventilation. En utredning kan identifiera den exakta källan och stoppa skadan i tid.
En fuktskadeutredning behövs när det finns tecken på fukt, mögel eller dålig lukt i en byggnad. Den är avgörande för att förebygga allvarligare skador som röta och mögeltillväxt.
En fuktskadeutredning är en professionell analys för att hitta orsaken till fuktskador i en byggnad. Den ger också rekommendationer för hur skadan ska åtgärdas på rätt sätt.
Termografering kan upptäcka otätheter, dålig isolering, köldbryggor samt dolda fuktskador. Den används även för att övervaka elinstallationer och maskiner för att förebygga fel.
Termografering bör helst utföras under uppvärmningssäsongen när temperaturskillnaden mellan inne och ute är stor. Det ger de mest tillförlitliga resultaten vid sökning efter värmeläckage.
Termografering är en metod där en värmekamera används för att upptäcka värmeläckage, köldbryggor och andra brister i en byggnad. Den avslöjar temperaturvariationer som inte syns med blotta ögat.
Själva lufttäthetsprovningen förbättrar inte inomhusmiljön, men den ger värdefullt underlag för att åtgärda läckage och brister i byggnadens klimatskal. Genom att täta dessa kan man minska drag, fuktrisker och förbättra den termiska komforten – vilket leder till en hälsosammare och mer energieffektiv inomhusmiljö.
Resultat från en lufttäthetsprovning levereras direkt efter mätningen. Det gör det möjligt att snabbt identifiera och åtgärda eventuella läckage.
Resultatet visar hur lufttät byggnaden är och används för att bedöma energiprestanda samt identifiera behov av förbättringar. För att lokalisera var eventuella läckage uppstår krävs en läckagesökning, som ofta genomförs i samband med lufttäthetsprovningen.
Lufttäthetsprovningen utförs enligt standarden SS-EN ISO 9972:2015, där luftläckaget mäts vid 50 Pa tryckdifferens. Resultatet anges i liter per sekund per kvadratmeter omslutningsarea.
En täthetsprovning trycksätter byggnaden med hjälp av en eller flera fläktar i dörröppningen för att skapa tryckdifferens. Detta gör det möjligt att mäta luftläckage och identifiera var otätheter finns.
Lufttäthetsprovning säkerställer att byggnaden uppfyller energikraven enligt Boverkets byggregler. Den hjälper till att minska energiförbrukning och förbättra inomhusklimatet.
Lufttäthetsprovning är en metod för att mäta hur mycket luft som läcker in eller ut ur en byggnad. Det används för att kontrollera energiprestanda och upptäcka otätheter i klimatskalet.
Conservator använder avancerad mätutrustning för loggning och analys av temperatur och luftfuktighet. Det möjliggör exakta åtgärder för optimal fukthantering.
Genom att säkerställa ett stabilt torkklimat undviks oväntade fuktrelaterade stopp. Det gör byggprocessen mer förutsägbar och effektiv.
Byggnader som arkiv, industrier, lager och kyrkor kan behöva permanent klimatstyrning. Det skyddar känsligt innehåll och byggmaterial från fuktrelaterade skador.
Klimatloggning innebär att temperatur och luftfuktighet mäts och övervakas kontinuerligt. Det ger data för att kunna justera klimatet och säkerställa att byggfukten hanteras korrekt.
Klimatstyrning är viktig för att hantera byggfukt och förhindra att fuktrelaterade skador uppstår. Den bidrar också till att bygget fortskrider enligt plan utan onödiga förseningar.
Klimatstyrning vid nybyggnation handlar om att kontrollera temperatur och luftfuktighet under byggprocessen. Det minskar risken för fuktskador och säkerställer ett effektivt uttorkningsklimat.
Torktiden varierar beroende på betongens sammansättning, klimat och ventilation. Conservator hjälper till att planera och följa upp uttorkningsprocessen för optimal tajming.
Faktorer som betongens recept, tjocklek, byggnadens utformning och torkklimat påverkar fuktnivåerna. Därför krävs professionell rådgivning och noggrann uppföljning.
Om golv läggs på för fuktig betong kan det leda till kemiska reaktioner, mögel eller att golvbeläggningen släpper. RBK-mätning minimerar dessa risker genom att verifiera rätt fuktnivå.
RBK-mätning bör utföras innan golvläggning för att kontrollera att betongen uppnått rätt fuktnivå. Det är ett viktigt steg för att undvika framtida fuktproblem och skador.
Fuktmätning i betong förhindrar att fukt stängs in under golvmaterialet, vilket kan orsaka skador. Det säkerställer att golvet håller över tid och uppfyller branschkrav.
RBK-mätning är en standardiserad metod för att mäta fuktnivåer i betong och avjämning enligt riktlinjer från Rådet för ByggKompetens. Den används för att säkerställa att betong och golvavjämning är tillräckligt torr innan golvläggning.
Fuktronder minimerar risken för fuktskador och säkerställer en korrekt byggprocess. Det ger en långsiktigt hållbar byggnad med färre framtida problem.
Fuktronder bör genomföras regelbundet under hela byggproduktionen. Frekvensen anpassas efter projektets omfattning och fuktrisker.
Regelbundna fuktronder förebygger fuktskador genom tidig upptäckt av problem. Det ger ett säkrare bygge och minskar risken för framtida åtgärder och reparationer.
En fuktkontroll innefattar granskning av fuktkritiska moment, dokumentation samt åtgärdsförslag vid risker. Den kan utföras av entreprenören eller av oberoende konsulter som Conservator.
En fuktrond är en systematisk kontroll av fuktrisker som görs löpande under produktionsskedet. Den säkerställer att fuktplanen följs och att potentiella problem upptäcks i tid.
En fuktplan förebygger byggskador genom att kontrollera fuktnivåer, materialhantering och torkförhållanden. Den bidrar till en tryggare och mer hållbar byggprocess.
En fuktplan bör upprättas av erfarna fuktsakkunniga med rätt kompetens. Conservators konsulter har mångårig erfarenhet inom området och erbjuder skräddarsydda lösningar.
En fuktplan bör upprättas inför produktionsstart för att säkerställa att alla fuktkritiska moment hanteras korrekt. Tidig planering bidrar till ett mer fuktsäkert bygge.
En fuktplan minskar risken för fuktskador genom att skapa en tydlig struktur för hantering av fukt.
En fuktplan är ett dokument som styr hur fukt ska hanteras under produktionsskedet. Fuktplanen tas fram utifrån de krav som ställts i Fuktsäkerhetsbeskrivningen. Den omfattar bland annat materialhantering, fuktmätning och åtgärder vid eventuella fuktskador.
Den minskar fuktrelaterade risker och säkrar byggnadens funktion och kvalitet över tid. Ett fuktsäkert bygge kräver mindre underhåll och har lägre miljöpåverkan.
Den förebygger fuktproblem som mögel, rötskador och försämrad inomhusmiljö. Det sparar på sikt pengar i och med att det ökar byggnadens livslängd och energieffektivitet.
Den innehåller krav och anvisningar för fuktskydd, materialval, byggmetoder och hänsyn till klimatförhållanden. Allt anpassas efter byggprojektets specifika förutsättningar.
Den bör tas fram i ett tidigt skede av projekteringen för att förebygga fuktproblem. Tidig planering ger bättre kontroll över byggprocessen och minskar risken för kostsamma åtgärder senare.
En fuktsäkerhetsbeskrivning minskar risken för framtida fuktskador, mögel och röta. Den är en viktig del av kvalitetsarbetet i byggprocessen och följer branschstandarder.
En fuktsäkerhetsbeskrivning är en kravställning som omfattar både tekniska krav, krav på projektering och produktion. Detta dokument förebygger fuktrelaterade problem i byggprojekt. Den definierar krav och riktlinjer för att säkerställa en hållbar och säker konstruktion.
Conservator kombinerar skadeutredningserfarenhet med noggrann projektering och samarbete. Det ger ett unikt helhetsperspektiv på fuktsäkerhet och hållbart byggande.
En god fuktsäkerhetsprojektering förlänger byggnadens livslängd genom att förebygga fuktskador. Det ger fuktsäkrare och mer hållbara lösningar med mindre behov av framtida underhåll.
En diplomerad fuktsakkunnig har dokumenterad kompetens inom fuktsäkerhet i byggprocessen. För att bli diplomerad krävs att man genomgår utbildningen Diplomerad Fuktsakkunnig vid Fuktcentrum på Lunds tekniska högskola och uppfyller deras krav på kunskap och erfarenhet. Det garanterar att arbetet sker enligt gällande riktlinjer och bästa praxis.
Genom att förebygga fuktskador minskar behovet av kostsamma reparationer och renoveringar. Det bidrar till en smidigare byggprocess utan oväntade förseningar eller extrakostnader.
En fuktsakkunnig bör anlitas redan i projekteringsfasen för att förebygga framtida problem. Det gör det möjligt att identifiera och åtgärda riskkonstruktioner i ett tidigt skede.
Fuktsäkerhetsprojektering är en projekteringsfas som identifierar och förebygger fuktrisker i byggprojekt. Det skapar trygga förutsättningar för ett hållbart och fuktsäkert bygge redan från start.
Vi gjorde faktiskt det! 1988 startade Conservator och då arbetade vi i huvudsak med stilleståndskonservering av pannor, ångturbiner och skorstenar. Det innebär att vi klimatstyrde anläggningarna då dom inte användes för att slippa problem med korrosion och samtidigt snabbt kunna återstarta anläggningen igen. Vi har utvecklat vår verksamhet och kunskap sedan dess, men namnet har vi kvar!
I huvudsak Småland/Öland, Blekinge och Gotland. Men vi har även kunder i bland annat Skåne, Göteborg, Östergötland och Stockholm.
Vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och arbetar kontinuerligt för att minska vår miljöpåverkan. Vi använder endast miljöklassade fordon i vår verksamhet och har installerat en solcellsanläggning på taket på vårt kontor i Kalmar.
Ur ett livscykelperspektiv leder våra tjänster till ett mer hållbart samhälle genom ökad livslängd för byggnader, återbruk och återvinning av material samt friskare inomhusmiljöer.
Alla som äger, förvaltar eller bygger hus, enkelt uttryckt. Ska vi vara mer specifika så är våra kunder bland annat privata och kommersiella fastighetsägare, kommun och regioner, konsulter, svenska kyrkan, statliga fastighetsägare, entreprenörer etc.
Absolut, risken är nästan större än under tidigare byggperioder, beroende på att husen ska vara välisolerade och täta. Detta ställer krav på rätt konstruktioner och rätt utförande. Det är därför viktigt att både projektera och bygga huset fuktsäkert. Se ”fuktsäkerhetsprojektering” och ”fuktkontroller”.
Gällande byggregler säger att ”Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien och hälsa”. Det är byggherren, den person eller företag som äger byggnaden, som är ansvarig för att byggreglerna följs. En studie från 2018, från Boverket, visar att vi lägger över 100 miljarder om året för att åtgärda byggskador och en stor del av dessa fel utgörs av fuktskador. Se gärna mer på Boverkets webbsida.
Det finns konsulter som är utbildade Diplomerade Fuktsakkunniga som kan byggprocessen kopplat till fuktfrågor. Vi på Conservator har flera duktiga Diplomerade Fuktsakkunniga och hjälper gärna till! Du kan även hitta ett register på Fuktcentrums webbsida.
Då är det mycket viktigt att kontakta ett företag som är kompetenta att bedöma eventuella skador och dess omfattning. Det är inte ovanligt att man får byta träreglar, väggskivor och andra material redan i byggskedet. Hade man använt väderskydd i form av tält hade risken för detta varit minimal.
När man besväras av att vistas i en innemiljö och man kopplar problemen till byggnaden. Det kan vara i bostaden, på arbetsplatsen eller andra byggnader. Oftast upplevs någon typ av avvikande lukter som kanske sätter sig i kläderna eller kan man uppleva fysiska besvär som huvudvärk, slemhinneproblem mm.
Skador beroende på felaktiga konstruktioner, typ uppreglade golv och krypgrunder, går aldrig på hemförsäkringen. Försäkringen täcker i första hand vattenskador till följd av läckage från ledningar.
Vanligtvis inte, men det är mycket viktigt att identifiera orsaken till att svampen börjat växa. Det är givetvis viktigt gällande alla svampar. När det gäller hussvampen måste dock även spridningen kartläggas noggrant, då allt angripet material måste bytas ut med en säkerhetsmarginal på cirka en meter. Ofta växer svampen osynligt mellan olika materialskikt så det krävs kunskap för att kunna bedöma skadorna och föreslå åtgärder.
Är det en renovering som kräver bygglov är det gällande Byggregler, BBR, som är aktuella. Det viktiga är att byggnaden som ska renoveras bör genomgå en statusbesiktning i syfte att identifiera skador och riskkonstruktioner. Det är också viktigt att inventera byggnaden avseende miljöfarligt avfall, exempelvis asbest och pcb.
Den frågan går tyvärr inte att besvara utan att först veta hur befintliga konstruktioner ser ut. Riskerna med tilläggsisolering är relativt stora om det inte görs på rätt sätt.
Conservator Academy håller öppna och kundanpassade utbildningar. Utbildningarna är ofta uppdelade i två delar, ”Fukt och inomhusmiljö i befintliga byggnader” och ”Fuktsäkert byggande”.
Radon är en färglös, luktfri och smaklös radioaktiv gas som naturligt bildas när uran, ett radioaktivt ämne, sönderfaller i jordens skorpa. Eftersom gasen är radioaktiv är den hälsoskadlig, speciellt när den inandas över långa perioder. När radon sönderfaller bildar den radioaktiva partiklar som kan fastna i lungorna vid inandning. Dessa partiklar kan skada lungcellerna och på lång sikt öka risken för lungcancer. Se här för att få hjälp med radon.
Ett spännande ord som vi kan höra ganska ofta i media. Syftet med en utredning är att samla in information, fakta och bevis för att klargöra vad som har hänt, fastställa orsaker, identifiera ansvar och/eller ge underlag för beslut, åtgärder eller rättsliga processer. Processen kan inkludera intervjuer/enkäter, dokumentgranskning, tekniska undersökningar och analyser.
För vår del handlar ju oftast utredningar om inomhusmiljön och om och hur den kan påverka oss människor negativt. Vill du veta mer? Se här!
Ja. Vi kan mäta det mesta. Men tyvärr ger det inte svar på det du kanske egentligen undrar. Om inomhusmiljön och luften där i kan påverka dig negativt. För att ge dig svar på detta krävs en utredning. Det finns många faktorer som påverkar inomhusmiljön negativt och sambanden mellan inomhusmiljö och människors hälsa är mycket komplexa. Enskilda faktorer kan påverka men också samverkan mellan olika faktorer. Exempel kan vara ventilationseffektivitet, kallras och strålning mot kalla ytor, avvikande lukter, störande buller, ljus och för låg eller hög temperatur. Vidare kan även förekomst av fuktskador, egenemissioner från material samt även gaser som radon påverka.
Men forskningen har inte alla svar på vilka ämnen som gör att vi blir påverkade. Vi har helt enkelt inte exakt kunskap om hur alla våra material påverkar oss. Eller i vilken koncentration. Och påverkan är dessutom väldigt individuellt. Vår kollega reagerar inte på samma sätt som vi själva gör på höga ljud. Eller höga partikelhalter. Eller lukter. En samlad utredning beaktar allt ovanstående. Detta ger dig korrekt svar.
